Önskar bara att inte de skulle bli så här, men jag gav dig ett val, men du vill ha oss båda fast du säger att de är mig du gillar. Jag vet inte vad jag ska tro.Jag bad dig att välja av en anledning som du tydligen inte bryr dig om längre.
Du gör de inte lättare för mig att välja, när du är med henne, du tror säkert att jag inte alls mår dåligt av de här, du får tro vad du vill, men jag mår dåligt för jag vet att vad jag än gör så blir nån av oss sårad.
Jag vet inte själv vad jag vill längre, de kanske är bäst om vi bara glömmer allt, men de känns ändå fel. Så ja ska vi stå kvar här på samma ställe som vi gjort ett tag nu?
Jag vill inte de, jag vill inte att ni ska umgås, men jag kan inte bestämma över dig, du får göra precis vad du vill, men tänk då innan du gör något. Ni passar bättre ihop så jag kanske ska backa och låta dig vara lycklig, för de är du inte nu.
Detta är inte ditt fel och inte mitt fel, de är vårat fel att de har blivit som de är. Om jag kunde skulle jag gå tillbaka och få de vi gjorde ogjort så hade de kanske inte varit så här som de är nu, men du ska veta att jag tycker om dig, men de är något som håller mig tillbaka från att visa det för dig eller någon annan. De kanske ska vara du och hon och inte du och jag? Men det kan inte fortsätta så här längre, jag orkar inte, de är bara för mycket. Du kanske märker att jag tar avstånd och inte hör av mig, nu vet du varför. Det blir bara för mycket, jag vill inte ha det så här..